peaaarl

När jag var två år så hade vi två fosterbarn (mina kusiner) dom bodde hos oss av några andledningar som ja tyvärr inte tänker skriva ut här.. Men sen iaf så "fick" vi ett till fosterbarn som var lika gammal som mig en till kusin till mig.. Så allt började med det, sen så flyttade dom två äldsta kusinerna och det var bara han i min ålder kvar Gustav.. Mamma och pappa började kolla runt och tänkte att vi har plats hemma och sådär så vi kan "ta" ett nytt fosterbarn då tog vi en tjej som var 17 år om ja minns rätt.. Efter några år när hon var 20 tror ja så flyttade hon.. Mamma och pappa kollade runt igen och tog emot en tjej från kongo som också var 17 tror jag. Heelt underbar tjej som inte hade några "problem" om man säger så. Hon och jag gick väldigt bra ihop och är fortfarande kompisar "systrar" träffar henne dock väldigt sällan nu. :( Sen så fick vi en kille på 8 tror ja :/ osäker på åldern han bodde hos oss i två/tre år tror ja.. Sen fick vi en tjej som inte klarade av att prata med folk å sådär, hon flyttade ganska snabbt.. Sen fick vi en kille från Irak som inte kunde någon svenska alls (hans familj var kvar i Irak) vi lärde han svenska och lärde han nästan allt, sen kom hans mamma till sverige och han flyttade hem till henne (men han sover hos oss någon gång i månaden). Sen fick vi en kille från libanon han bor hos oss nu och kommer antagligen göra det ett bra tag.. Sen har vi en till kille från Ryssland som bor hos oss då och då börjar bli ganska mycket nu pga olika saker.. Så han bor nog hos oss hela tiden snart..

Gustav (min kusin) som bott hos oss sen han var två bor fortfarande hos oss och han är 20 år nu!! <3

Så vi har sammanlagt haft 10 stycken om ja räknar rätt..

Och jag kan säga såhär, visst det har varit RIKTIGT jobbigt med tanke på att dom behöver ganska mycket uppmärksamhet och jag va den som alltid ville ha all uppmärksamhet..
Jag har skrikit på mamma och pappa och jag vet inte hur många gånger jag har stått med väskan packad och tänkt flytta pga alla fosterbarn..
Men det finns alltid en sak som hindrat mig.. MAMMA & PAPPA, dom är dom bästa föräldrarna man kan tänka sig och jag älskar dom utav allt annat.. Vad hade jag gjort utan dom? Utan dom hade jag inte ens funnits..
Ni är guld värda och jag kommer ALDRIG sluta älska er! All kärlek till er och allt jobb ni haft med alla barn! All skit ni fått tagit från barn som inte ens varit era egna.. Ni är riktigt starka!

JAG ÄLSKAR ER MIN MAMMA OCH PAPPA <3